Historia

I början av 1980-talet föreslog Göteborgs koloniträdgårdar (FGK) att Göteborg skulle utökas med ännu
ett koloniområde. I en västersluttning i Gunnilse, söder om Gråbovägen vid Äspereds gård, hittade man
ett lämpligt område som beskrevs som åkermark i en svag lutning mot väster omgivet av
lövskogsbevuxna bäckraviner, naturskönt och med det karakteristiska utseendet som är vanligt kring
Lärjeåns dalgångar. I närheten fanns dessutom badsjö. Stugorna skulle kunna byggas i sluttningen så
att ingen stuga skymde solen för den övre. Det gick även snabbt att ta sig dit från Göteborgs centrum
både med bil och med kollektivtrafiken.
När ansökningen gjordes till kommunen dök det dock upp problem. Ett färgbolag i närheten av området
opponerade sig med motiveringen att kolonisterna skulle opponera sig mot färgfabrikens mindre
miljövänliga utsläpp. Tvisten gick hela vägen upp till regeringsnivå där det 1983-09-01 dock fastställdes
att Göteborg skulle få ett nytt kolonistugeområde.
Nu kunde byggandet av Äsperedskolonin, som området då hette, påbörjas och första bygget var stuga
nummer 7 som skulle användas som visningsstuga vid försäljningen. Försäljningssuccén lät dock vänta
på sig, för med ett pris på 75 000 kr per stuga var det många som tyckte det var för dyrt och endast ett
fåtal stugor blev sålda.
I januari 1985 tog så det kommunala aktiebolaget Göteborgs Egnahem AB över projektet från
Göteborgs koloniträdgårdar och lyckades pressa ner priset per stuga till 55 000 kronor. I samband med
att Göteborgs Egnahem AB tog över projektet bytte även kolonin namn till Sörbackens koloniområde.
Den 27/2 1985 grundades Sörbackens kolonistugeförening som vid denna tidpunkt endast hade 22
medlemmar och då invigningsfesten hölls för kolonistugeföreningen, den 29/6 1985, var området glest
befolkat. Vid invigningen får Sörbackens kolonistugeförening i gåva från kommunen, det kastanjeträd
som än i dag finns intill dansbanan.
Ett år efter invigningen stod fortfarande 120 av områdets 149 stugor tomma. För att undvika att regn och
rusk förstörde stugorna, kom kolonister från Göteborgs andra koloniområden och hjälpte till att olja in
eller måla stugorna. I slutet av 1986 blev dock Sörbackens kolonistugeförening fulltalig, och områdets
alla stugor beboddes av glada och nöjda nyblivna kolonister.
Enligt detaljplanen fastställd 1983-09-01, fick inom varje kolonilott uppföras en byggnad av max 15 kvm.
1984-03-13 beviljade dock byggnadsnämnden dispens och bygglov för en area av 27,5 kvm. Dessutom
gavs ett generellt bygglov för ett vidkommande verktygsförråd på max 4 kvm och en farstukvist på 1,3
kvm. 1991-10-08 begärde FGK en ändring av detaljplanen så att varje kolonistuga skulle kunna
bebyggas med max 37 kvm inklusive vidbyggt förråd och/eller inbyggd veranda/altan. I den föreslagna
planändringen gällde 34 kvm för stugor med vidbyggt förråd etc., och att bygglov hos
stadsbyggnadskontoret skulle krävas om ytan överstiger 34 kvm. Ytterligare ca 3 kvm kunde betraktas
som mindre avvikelse vid bygglovsansökan.